Inom den etablerade vinindustrin krossas vindruvor i en krossningsmaskin, och enligt mer traditionella metoder kan krossningen också äga rum med hjälp av att man trampar på druvorna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det angeläget att även avlägsna druvornas skal. För att röda druvor inte ska leda till vitt vin måste man ta bort skalen. För att ta bort till exempel vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer måste svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former äger likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå ska exempelvis passa på att plocka bär under sommaren samt hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte använda fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller motsvarande går fint med hjälp av en potatisstöt.
Länk till Plasthinkar och jäshinkar
En signifikant del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det viktigt att vattnet är ordentligt fräscht och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att rena vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre skilda former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Oftast har den sistnämnda varianten formen av mindre stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets area i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att filtrera vätskan via granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan. Det ultimata är att reningen sker i rumstemperatur och man bör helst undgå rening i kyla eftersom det i värsta fall inte fungerar alls.
Till vinframställning hemma krävs en brygghink på ca 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink ger nämligen inte utrymme för skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I kommande skede av processen krävs ännu en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs också en oechslemätare som används för att dosera sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Vanligtvis brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter består av varierande mängder extraktämnen. Det ger självklart annorlunda utfall, vilket man tvingas ha med i kalkylerna.
För att ta ett exempel med oechslemätaren så mäter man upp ungefär tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk sedan ner oechslemätaren för att därnäst läsa av värdet. Det är angeläget att föra in mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs alltid innan jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen utförligt för att känna smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Därefter får vinet stå i jäskärlet i omkring 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar bör man tappa om vinet och filtrera på nytt.