Dikväveoxid är en mix utav kväve och syre. Ett andra namn för dikväveoxid som flertal absolut vet, är lustgas samt det är ej en brännbar gas.

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.

Dikväveoxid innehar ett stort användningsområde, som bland annat i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men numera nyttjas den också i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i annorlunda kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som används för att anordna vispad grädde till diverse, som tårtor och i kokkonst. Det finns flera olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man ska, bland annat är en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva luftig, men den kan även förvara din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Man ska aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir tunn och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du önskar vispa grädde, lägger du främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar man på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att pressa handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu anländer grädden att komma ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bliva luftig precis som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en semla. Grädde kan användas i annorlunda areor, som i fika och varm choklad koppar, men även i kokkonst samt bakning. Grädden nyttjas ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det finns även flera som innefattar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som matchar perfekt i det mesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte skall skikta sej. Detta innefattar bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den ej homogeniseras. Att den inte ska homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde innehar stora fettdroppar som har kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon och en patron som består av dikväveoxid.

Det finns flera sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det är också de som innehar lägre. Bland annat finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som har dikväveoxid.