Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du ingen mer legendarisk än absint.
De flesta människor har förmodligen en elementär medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet endast några sanna fakta om sprit eller alkohol och bara en bråkdel av dem har haft tillfälle att ha ett glas av denna mystiska dryck framför sig på bordet.
Därför önskar jag med detta lilla inlägget framföra för er läsare lite fakta om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess framstående förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz under 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först framställdes.
Mycket berusande och smaksatt med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en doktor som kom från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod omtalade för att ha tillverka en medicinsk tonic som hade en rejäl likhet med absint.
Trots det var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som sedan etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att gå miste om sin framtoning som en läkemedelstonic och blev alltmer omtalad för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier och för att ge inspiration till konstnärer.
Följaktligen legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett faktum är att hon inspirerade så framgångsrika konstnärer och författare såsom Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att göra målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst och litteratur.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment belägga att malörtens olja, en av de många ingredienserna i absint, var farlig och giftig, trots att bara en ringa mängd malört fanns i en absint butelj.
En annan händelse som ägde rum i inledningen av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett utbrott i raseri och hade ihjäl hela sin familj.
Trots att mannen hade en lång bakgrund av att vara rejält alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
Ã…r 1912 gjordes absint olalgligt i flera europeiska länder och USA.
Frankrike följde efter år 1915.
Eventuellt för att det var otillåten frukt, har flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, fastän modern vetenskap har påvisat att malört inte är mer skadligt eller orsakar galenskap än någon annan naturlig ingrediens som pepparmynta olja eller vaniljextrakt.
Nu, i inledningen av 2000-talet, tas förbuden successivt bort.
I de flesta europeiska länder är absint helt lagligt återigen.
I USA (givetvis) finns det fortfarande lagar mot att producera och saluföra den, trots att diverse näringsverksamheter har hittat på möjligheter att kringgå dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.
För en amerikan, innebär det att det är OK att dricka absint, så länge du handlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan påträffa på internet.